Livrädd...
...men så osannolikt lycklig! Det är dags att plocka fram stora släggan och gå loss på murarna. Jag struntar i att det gör mig sårbar - man måste våga för att vinna och det är värt risken! Jag struntar i att jag inte vet att det är "säkert"; att jag inte vet att jag inte kommer att bli kastad i diket och trampad på. Det finns aldrig några garantier.
Om jag bara kan få känna så här ett tag till - må så här bra; vara så här lycklig - så är det värt det!
http://www.youtube.com/watch?v=3jlR26e8YKo
Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Och jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling, vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Kent - Mannen i den vita hatten (16 år senare); Du & Jag Döden (2005)
