Noll



Om jag förlorar dig
så förlorar jag synen
Om jag förlorar dig
då har jag ingenting kvar
Förlåt mig, men du är allt jag har

Du är tunn som luft
Du är nästan perfekt
Du gör mig lugn
när alla ljusen har släckts
Bara en sekund
då är jag nästan perfekt
Kom gör mig lugn
jag klär i din andedräkt

Mañana

Nu är det inte många timmar kvar. Mindre än 27. :)

Jag trodde inte att det skulle kännas så jobbigt. Har trots allt varit ifrån varandra längre än två veckor tidigare. Det brukar vara tungt i början, men efter ett tag vänjer man sig och sedan saknar man inte så mycket längre. Men jag saknar. Jättemycket! Mer och mer känns det som. Men nu är det snart slut på saknaden! Ska få tre nätter med min älskling. Tre nätter då jag slipper ligga ensam i sängen och göra tappra försök att kramas med väggen (!) bara för att upptäcka att han inte är där...

Känner mig löjligt förväntansfull. Som ett barn dagen före julafton. Trots att jag vet vad jag ska få. Men det gör ingenting, för det är ju precis vad jag önskat mig! Ska bli så skönt att få lite närhet igen. Och att få sällskap på svampplockarturerna. Och att slippa laga mat ensam. Och att slippa längta en liten stund.

Kom att tänka på sången som inleder Galenskaparnas film "Stinsen brinner":



Jag sjunger dock inte vackert för tillfället - har dragit på mig en förkylning. Och jag hoppas att han inte önskar att jag ska stanna borta länge till. :P

Ja, och eftersom jag är på pussigull-humör så kom jag att tänka på den här låten också:



When I need you
I just close my eyes and I'm with you
And all that I so want to give you
It's only a heartbeat away

When I need love
I hold out my hands and I touch love
I never knew there was so much love
Keeping me warm night and day


Mañana...


Knäckebrödskvinnan?

Pågen har åkt norrut och lämnat mig åt mitt öde de kommande två veckorna. Lite jobbigt, så klart, men samtidigt skönt att jag inte är den enda i förhållandet som flänger runt och lever mitt eget liv...

I förrgår bakade jag knäckebröd. Massa knäckebröd. Till midnatt. Det  var inte riktigt meningen att det skulle bli så sent, men det tog lång tid att grädda dem eftersom det bara gick att ha tre per plåt. Kände mig lite som "Kaminmannen" i Percy Tårar. Eller, "Knäckebrödskvinnan" i mitt fall då. Kanske ett sätt att fylla tomrummet? :P Jaja, hoppas det inte blir en vana - behöver sova och behöver framför allt slippa städa köket varenda morgon. Såg ut som tredje världskriget dagen efter. :)





Diska, någon? O_o


Jag hatar...

...att vara ensam. Det är inte roligt längre!

http://www.youtube.com/watch?v=70ilZ0DzH38

Och så blinkar det till
Och dom tänder alla ljus
Du var ensam när du kom
Och du är lika ensam nu
Och så släcker dom ner alla gator alla hus
Och när staden ligger tom inser du
Att det är så ditt liv ser ut
Och allting är som förut

Kent - Klåparen; Du och jag döden (2005) 


Tomt...

RSS 2.0